Honungsbiets hemliga liv

Lily rymmer hemifrån, 14 år gammal. Med sig har hon Rosaleen, familjens afroamerikanska  hembiträde. Det är tidigt 60-tal i USA. På papperet råder jämlikhet men knappast i verkliga livet. Svarta och vita har fortfarande separata ingångar på te ex biografer och platser på bussen. Lily har växt upp utan en mamma. Hon har alltid fått höra att hennes mamma lämnade henne, att hon inte ville ha henne. Hennes pappa är bitter och känslokall. På rymmen söker hon efter sin mammas familj, som hon inte vet något om alls, och kommer till hennes hemtrakter. Där hamnar hon i ett hus med tre ensamstående systrar varav en av dem lär Lily allt om biodlandets konst. Lily har ”kommit hem”. En vacker film, underbart spelad av Dakota Fanning. /Annika

Flickan från tredje raden (1949)

Som ett svar på I. Bergmans mörkersyn i filmen Fängelse från samma år gjorde Hasse Ekman, en annan av Sveriges mest produktiva och populära filmregissörer vid den tiden, en film med ”hoppet” som huvudroll. Se den charmerande Eva Henning i rollen som Flickan från tredje raden, som märkligt nog alltid dyker upp i samband med att en mystisk ring byter ägare och som alltid för med sig en livsavgörande vändning för den som får den i sin hand, ena gången pengar andra gången bråd död. Slumpen? Paralleller har dragits mellan filmen och Altmans Short cuts, som spelades in 44 år efter. / Annika

Dansk politisk thriller som handlar om utrikesjournalisten Rikke som blir kidnappad av talibaner. De kräver att Danmark tar ut sina trupper från Afghanistan och de har tio dagar på sig. För varje dag som går kommer de att kapa ett finger på Rikke.

Rikke lyckas dock fly på ett mirakulöst sätt, men ingen får veta sanningen om hur det egentligen gick till. Något som kommer i fatt henne några månader senare då hon får ett telefonsamtal från någon hon känner väl igen. /Karin

Om Jenna vars mamma är sjuk i cancer. Hur ska hon orka leva när hon vet att hennes mamma snart kommer att dö? Och hur agerar man som kompis? Kan allt fortsätta vara bara som vanligt? En gripande och sorglig film. /Karin

Mys in hösten med klassiker:

Diktatorn (1940) / Charlie Chaplin. Driv mer med det pompösa!

Citizen Kane (1941) /Orson Welles. Otroligt klassisk film En tidningsmagnat har gått bort under mystiska omständigheter och reportrarna är fullt sysselsatta med att undersöka.

Gissa vem som kommer på middag (1967). Fin familjeflicka kommer hem till föräldrarna med sin pojkvän (Sidney Poitier), inte riktigt den de hoppats på enligt gamla amerikanska ideal i södern.

Sunset Boulevard (1950). En man söker upp en fd stumfilmsstjärna (Gloria Swanson) som bor i ett praktfullt palats på denna gata i Hollywood. Hon har svårt med verklighetsuppfattningen och vill inte heller låta honom gå, övertygad om sin bevarade tjuskraft.

Plankan . Gammal buskis om två män och en planka.

Flickan från tredje raden (1949) / Hasse Ekman.

Eller varför inte några klassiker av modernare datum? Kommer ni ihåg? :

Bagdad cafe (1987). Tysk kvinna hamnar på en avlägsen och enslig bensinstation i amerikanska öknen. Tar in på motellet, blir kvar och blir en ovanlig och oväntad karaktär bland lokalbona.

Pulp fiction (1994). Stjärnspäckad action av Tarantino med rapp jargong och kriminella som det är svårt att inte tycka om.

Änglagård (1992). Två världsvana storstadsmänniskor ärver gammal svensk landsbygdsgård, vänder upp och ner på orten och utmanar svensk jantelag.

Pianot (1993). Vacker film från Nya Zeeland. Utspelar sig på 1800-talet under kolonisationens början. En stum änka med dotter från Australien blir bortgift med en man som just köpt mark på NZ. Pianot lämnas kvar på stranden, det är för tungt att bära genom den djungelliknande strandskogen. Bara en annan man förstår vad pianot betyder för henne som stum och ser till att använda det för att få annat i utbyte.

Amorosa (1986). Mai Zetterling har regisserat denna vackra film om författaren Agnes von Krusenstjerna som liksom så många andra kvinnor i början av 1900-talet fick lida för sina konstnärskap.

/Annika

Jag vill rekommendera några nya filmer med starka känslor och förhoppningar om en andra chans här i livet, samtliga med STRÅLANDE skådespelarinsatser:

Rachel getting married (USA). Rachel ska gifta sig. Förberedelserna är i full gång ett par dagar före bröllopet då lillasyster Kym kommer hem efter ännu en lång vistelse på ett rehabiliteringscenter för missbrukare. Kym (Anne Hathaway) är en rejält tilltufsad sorgfågel som rusar fram som ett skenande tåg och som har ett enormt behov av att vara i centrum vilket hon ofta lyckas med pga sin karisma, våghalsighet och rättframhet. Men vilken fest det blir till slut!

Boy A (Storbritannien). Jack, som egentligen inte heter Jack utan har fått en helt ny identitet, har suttit 14 år i fängelse efter ett uppmärksammmat våldsbrott som han medverkat till som 10-åring. Med hjälp av en övervakare får han hyra ett rum som inneboende och får ett jobb där ingen vet något mer om honom än att han har suttit inne, men inte för vad. Jack har mycket att lära sig, han är som en marsian i samhället och är inte van vid relationer men oerhört känslosam och beredd på att göra rätt för sig.

Konsten att gråta i kör  (Danmark). Allan växer upp under 70-talet i ett litet samhälle på Sydjylland där familjelivet kretsar kring hans far som ständigt hotar med att begå självmord. Alla övriga familjemedlemmar har gett upp och det blir tungt för den elvaårige Allan att försöka hålla faderns humör uppe på egen hand. Gladast är fadern när han förättar ”lyckade” begravningar, men problemet är att inte tillräckligt många som faller av pinn. Allan bestämmer sig för att hjälpa till.

/Annika

Filmen Högläsaren med bl a Kate Winslet i en av huvudrollerna visas just nu på biograferna. I Västerås kan du se den på Elektra – Folkets bios biograf.

Filmen bygger på en bok som betydde mycket då den gavs ut i Tyskland 1995 därför att den gör upp med landets förflutna i Andra världskriget något som man inte riktigt visste hur man skulle behandla.

Jag läste boken för många år sedan och blev mycket gripen. Nu har som sagt det gjorts en film av den och ämnet blir åter aktuellt, bra! Alla generationer behöver påminnas om den mänskliga sårbarheten. Det man inte kunde föreställa sig skulle hända kanske trots allt kan det, om omständigheterna är sådana och sinnena inte på sin vakt.

Det här är tankar som jag hade om boken Högläsaren, som jag framförde vid en introduktion innan filmen vid en biografvisning, och genom att presentera dem även här så vill jag försöka visa att kultur, t ex böcker och film, är viktig:

Bernhard Schlink föddes 1944. Han växte upp i Heidelberg i Tyskland, studerade juridik och blev professor och arbetar nu som domare och författare. Till att börja med skrev han kriminalromaner, det var på 80-talet, vilka inte har blivit översatta till svenska, men ett internationellt genombrott kom 1995 i och med Högläsaren, som ju inte är en deckare utan en roman i det lilla formatet, oerhört väl och flyhänt skriven, avskalad. Jag skulle tro att han har läst igenom den många gånger själv innan han ansåg sig vara klar med den, och det förstår man med tanke på att den handlar om ett tidigare nästan tabubelagt ämne i Tyskland: Nazismen och folket.

Högläsaren blev en av de första böcker som gläntar på locket till nazismens skuldbörda och den skapade stor debatt. Det var oerhört välkommet. Den generation som växte upp i Tyskland efter kriget har kallats för ”den förlorade generationen” som verkade vara oförmögen att sörja och som med aggressivt våld försökte bryta den tystnad som omgav andra världskriget och nazismen och som var oerhört bittra på sin föräldrageneration. Schlink ger istället exempel på hur nazisterna ju samtidigt var vanliga människor med nära och kära och han försöker bearbeta det förflutna med hjälp av kärlek istället för brutalitet.

Högläsaren börjar som en kärleksroman om en udda romans mellan en ung man som fortfarande går i skolan, Michael, som är bokens berättare och en tjugo år äldre kvinna, Hanna, som arbetar som konduktör på spårvägen. Men Hanna kommer att försvinna lika plötsligt ur Michaels liv som hon halkade in i det. De kommer inte att ses igen förrän många år senare då han är juridikstuderande och hon sitter på de anklagades bänk i en rättegång mot före detta vakter i koncentrationsläger.

Hanna blir syndabock. Hon representerar den så kallade ”lilla” människan i det stora maskineriet som inte hade förstånd eller mod att motsätta sig det nazisterna önskade av henne utan följde med strömmen. Men hur många är det inte som sedan ångrat att de lät sig förblindas och förledas? Om man skulle ställa alla inför rätta som på något sätt medverkade till förbrytelserna så skulle kanske inte det tyska samhället ha kunnat återhämta sig? Flera välutbildade människor, t ex domare eller läkare, behövdes på sina positioner även efter kriget. Hanna däremot hör inte till de oumbärliga utan hon får en personlig rättegång. Hon tvingas skriva under papper som hon inte själv har kunnat läsa, av skam över sitt handikapp ger hon tom med sig och låter dem tro att hon skrivit en rapport som gör henne ensam ansvarig för många människors död, hon som inte kan skriva! Hon svarar sanningsenligt och naivt, för hon är själv inne i en personlig process där hon försöker förstå det som har varit och som sker just nu. Hennes ärlighet och oförställda natur blir hennes fördömelse och fall.

SE TRAILERN

Känslor av underlägsenhet, av att inte ha ett särskilt värde för någon eller skam över att inte kunna behärska något som av andra ses som en självklarhet kan göra människor mer benägna att hellre plåga andra än att låta avslöja sina egna tillkortakommanden och kanske gör det dem också mer lättledda till att gå i andras band. Se bara vad som sker innanför murarna på andra ställen i världen idag, rapporterna från amerikanska soldaters behandling och förnedring av fångar i Irak är bara ett exempel. Människor med skadad självkänsla har särskilda behov, både av självdestruktivitet eller av att låta sin frustration gå ut över andra, det kan kännas bättre att vända fokus bort från sig själv…

Jag tror att många både små och stora mobbare såväl som tyranniska krigsherrar, medlöpare och diktatoriska politiska ledare faktiskt bär på ett litet, kränkt eller osett barn inom sig.

Därför tänker jag när jag läser Högläsaren att det är SÅ viktigt att värna om barn och ungdomars självkänsla och att inte NÅGONSIN kränka en annan individ.

/Annika

Å vilken bra film! Den här rekommenderar jag verkligen och den borde passa de flesta.

Den handlar om Jamal, en kille som levt i slummen i nästan hela sitt liv och blev föräldralös väldigt tidigt. Nu jobbar han som springsjas. Så hur i hela världen lyckas en kille som Jamal bli miljardär i tv-showen Vill vem bli miljardär? Det förstår ingen, därför tillfångatas han av polisen efter programmet, anklagad för att fuska. Men det finns en förklaring till allt, och man får följa Jamals fascinerande liv från liten pojke till nutid.

Boken är om möjligt ännu bättre och heter Vem vill bli miljardär? /Karin

BBC har under årens lopp gjort flera otroligt fina, påkostade och prisade produktioner för tv av kända engelska klassiker som Jane Austen, Thomas Hardy, Henry Fielding, Charles Dickens etc. Ofta är de ca 5 timmar långa och fyllda av underbar underhållning i både repliker, kostym och miljö. Riktiga godbitar:

Aristocrats. 

Systrarna Lennox var 1700-talets superstjärnor, döttrar till en kung och hustrur till Englands rikaste män. De var vackra, välutbildade och självständiga, baserad på den världsberömda historiken Stella Tillyards bästsäljande biografi.

The Buccaneers.

Lycksökerskorna, klassiker av Edith Wharton om ett gäng giftasvuxna amerikanskor som reser till Storbritannien med förhoppning om att finna den rätte.

Clarissa

Samuel Richardson skrev två klassiker om 1700-talets kvinnovärld. Pamela var en, Clarissa den andra.

The Charles Dickens Collection: Lysande utsikter, En julsaga, Pickwickklubben, Oliver Twist, Nicholas Nickleby, Vår gemensamme vän

The history of Tom Jones, a foundling

Henry Fielding skrev 1700-talsklassikern om Tom Jones, hittebarnet som adopteras av en rik herreman och godsägare men som sedan efter förvecklingar blir utkastad på lösa grunder och pga missförstånd, med det hjälper inte Tom som nu måste klarar sig helt på egen hand i världen.

Vanity fair

Filmen är gjord William M Thackerays berömda skandalroman om Becky Sharp, som saknar pengar och bakgrund men inte ambitioner och vassa armbågar att ta sig uppåt i societeten.

Middlemarch

George Eliot skrev om en ung kvinna som gifter sig med förhoppning om en mer meningsfull tillvaro än att bara vara någons fru, men det går inte riktigt så som hon hade hoppats. 

Lyckans alla er som har allt detta kvar att se!

/Annika