Filmklubben av David Gilmour

En far oroar sig över sin uppenbart skoltrötta tonårige son, så han frågar honom rakt ut: ”Vill du eller vill du inte gå i skolan? Jag vill att du tänker över detta ett par dagar. Det är ok, bara du håller dig borta från droger. I så fall blir det skolbänken direkt!” Men det tar inte många sekunder innan svaret är ett faktum. Hur ska han nu få sin bildning? Han tycker varken om läsning eller idrott. Men film! Pappan som bl a har arbetat som filmrecensent nappar. Under de kommande åren tillbringar de åtskilliga timmar med att se och analysera film tillsammans och far och son kommer varandra närmare och delar tankar om livet kring stort och smått och kärleksbekymmer. Det enda jag inte riktigt gillar är att de tar, i mitt tycke, för många drinkar ihop. Pojken är trots allt under arton. Annars är det en ömt skriven far- och sonhistoria och trevlig läsning om kända filmer. Boken är en biografi, en så att säga officiellt sann historia

 

/Annika